Graviditeteskrämpor

Jag har mått oförskämt bra under min graviditet hittills trots att jag har haft alla gravidsymptomer man kan ha, ja så gott som i alla fall för jag har varken kräkts eller mått speciellt illa. Tack och lov! De enda gångerna jag har mått illa är då det gått för lång tid mellan måltiderna. Jo jag kan va en slarver med maten, hoppa över en lunch och så.
Molvärkar (mensvärksliknande värkar) har jag haft sedan i början av graviditeten, vissa dagar rejäla men det brukar gå över med en alvedon. Alvedon tar jag endast om jag har riktigt ont aldrig annars!
Vad mer då, jo i början var jag enormt gasig i magen men det har avtagit tack och lov haha.. Dålig hy har jag aldrig haft några problem med men så fort jag plussade i stort sett så har jag sett ut som en 13-åring, inte i ansiktet utan på axlar och rygg. BLÄ!!! Det har tack och lov också avtagit. Snacka om hormonförändringar!!
Trött var jag fram till vecka 12 ungefär men efter det så släppte det lite grann, nu from vecka 20 så äter jag extra järn och jag vet inte om det gör att jag känner mig så där jättepigg men jag däckar i alla fall inte kl 20 varje kväll som tidigare. Men visst är man tröttare nu än innan graviditeten, jo så är det ju.
Yrseln har släppt men långt ifrån andfåddheten! Jag känner mig som en gammal get på opium vissa dagar som släpar och drar sig fram. Att gå i trappor skall vi inte prata om, benen känns som stockar och det känns som att andas genom ett sugrör nästan. Bättre lär det ju inte bli. Hua..
Rejäla flytningar har jag haft sen day one och det lär väl säkert fortsätta så under resten av graviditeten. Ömmande bröst likaså, bröstvårtorna är A BIG NO NOOOOOO!!! Min kille får röra själva bröstet men ABSOLUT INTE bröstvårtorna. De är så ömma att jag själv knappt kan nudda vid dem. Det lär ju inte bli bättre det heller. Suck.
Sexlivet är väl inte som det var innan heller, det vore att ljuga. Nej jag är inte speciellt sugen helt enkelt. Jag har dock inte tappat lusten helt som tur är men det är klart att killen märker skillnad. Jag är gravid helt enkelt så det får han ta!

På sista tiden har jag fått krypningar och stickningar i benen och att sitta eller ligga still i soffan är nästintill omöjligt på kvällarna. Restlesslegs har jag hört att det heter. Det gör inte men det är sjukt obehagligt och smärtsamt ändå på nåt konstigt sätt.
Sen är det ju det här med min mage som jag var inne på gynakuten för, jag har inte den smärta jag kände den natten då jag sen åkte in men jag är öm och böjer jag mig tex framåt så gör det jätteont och det känner jag av mer och mer tyvärr. Det är ligamenten som spökar och där vid blygdbenet det gör ont och detta är så gott som varje dag nu.
Ryggen har jag ju att dras med men det är ju från början inte pga graviditeten utan ryggen som inte återhämtat sig 100% efter operationen i höstas.
Annars mår jag bra! Haha... Jo men visst är det så att man har krämpor, vissa jättejobbiga och vissa mindre jobbiga men det är ju för det lilla livet i magen som gör att man orkar! Eller hur!!